Stormen efter födseln av världens första genmodifierade barn


He Jiankuis kontroversiella genmodifiering på två tvillingflickor mötte starkt motstånd. Foto: TT

Stormen efter födseln av världens första genmodifierade barn

Forskarvärlden skakades om när vetenskapsmannen He Jiankui delgav att världens första genmodifierade barn hade fötts i november. Flera forskare fördömer det som att Pandoras ask har öppnats. Ändå kan tekniken vara på plats inom en snar framtid.

Händelserna efter He Jiankuis kontroversiella experiment på två tvillingflickor har avlöst varandra.

I ett försök att göra flickorna resistenta mot aids klippte och klistrade han i deras DNA med ett nytt kraftfullt genverktyg, CRISPR-Cas9.

Bara dagar efter Hes delgivande förbjöd Kinas regering temporärt all forskning kring modifiering av mänskliga gener och agerandet har väckt en storm av kritik från ledande forskare i branschen. Vid Hes första officiella presentation av experimentet, på en internationell biomedicinsk konferens i Hongkong, fördömde konferensledaren hela forskarvärlden för det som hade skett. Han, David Baltimore, beskrev det som ett förhastat försök att modifiera DNA, enligt Yle.

Ändå kan tekniken vara en del av en nära verklighet. Crispr-Cas9, har lett forskningsområdet för genmodifieringen in i en revolution. Upptäckten gjordes i Sverige av forskaren Emmanuelle Charpentier för sex år sedan, på Umeå Universitet. Strax efter He Jiankuis kungörande försvarar hon vetenskapen i en intervju med SVT Vetenskap med att tekniken inte är färdig för att användas i den mänskliga arvsmassan ännu. Hon säger i intervjun att det är en fråga för framtiden, men att forskning finansierad av statliga medel alltid kan kontrolleras av staten.


Forskaren Emmanuelle Charpentier på Umeå Universitet upptäckte en ny teknik som revolutionerade området. Foto: TT

Samtidigt finns forskare som förutspår motsatsen. Jämfört med tidigare tekniker så är Crispr-Cas9, ofta förkortat Crispr, betydligt billigare. Jennifer Doudna, forskare som tillsammans med Charpentier uppfann Crispr, skriver i sin bok A crack in creation: the new power to control evolution: ”Det som tidigare krävde åratal av arbete i ett avancerat laboratorium kan nu utföras av en gymnasieelev på ett par dagar”.

En som har försökt sig på att genmanipulera sig själv är amerikanaren Joshiah Zayner, som med över 60 000 visningar på Youtube visar upp hur han går tillväga. Målet är att få större muskler.


Foto: TT

Fördelarna med Crispr är att den tros kunna bota dödliga sjukdomar. Tekniken kan i embryostadiet slå ut defekta gener och bifoga annat DNA, så att genen med den dödliga sjukdomen byts ut. Jennifer Douna beskriver i sitt Ted talk från 2015 att det är som en vaccination.  Men hon reser också farhågor om vad som händer om tekniken används för att förbättra mänskliga egenskaper, och i så fall om det inleder en ny era av genetisk ojämlikhet. Hon poängterar också att det i nuläget saknas kunskap om vilka långsiktiga konsekvenser som modifiering av mänskliga embryon kan få.

He Jiankuis rapporterades som försvunnen i början av december, han har inte setts till sedan dess. Flickorna lever men modifieringen har bara fungerat som den ska på en av flickorna. Den flickan där modifieringen har fungerat bär på förändringen i alla sina celler. Den andra flickan har fått en slags blandning där bara en del av cellerna har förändringen. Det är ovisst hur modifieringen kommer att påverka flickorna i längden.

 

Bookmark the permalink.

Comments are closed.