Cancern tvingar John att flytta hud


Konsten att återvinna sig själv

 

Efter canceroperationen blir såret på John Rougheads huvud för stort för att sys igen. Nu måste han genomgå en hudtransplantation. En bit av huden på låret ska hyvlas av och flyttas till huvudet. Två veckor senare får han veta om huden fastnat.

John Roughead upptäckte cancern efter att han slagit i huvudet. Såret från smällen läkte inte. Nu ligger han inpackad i gröna papperslakan och genomgår en hudtransplantation.

– Nu kommer det att låta lite. Det är som en osthyvel kan man säga. Den tar ett jättetunt lager med hud från låret, säger sjuksköterskan Elisabeth Sandberg som sitter vid hans sida.

Verktyget dermatom används vid delhudstransplantationer för att hyvla av hud.

Men tänk om man skulle kunna genomföra en hudtransplantation utan att skära bort hud? Lars Kölby är överläkare inom plastikkirurgi och forskar just nu om att kunna skapa konstgjord hud med hjälp av en 3D-skrivare.

– Teoretiskt sett skulle vi kunna ta ett litet prov av patienten och odla upp för att skriva ut ark, efter ark efter ark med hud, säger Lars Kölby.

Två veckor efter operationen är John tillbaka på Sahlgrenska igen. Nu ska han få veta om hudtransplantatet lyckats och om den friska huden från låret fastnat.

 

Se fler bilder från operationen i bildspelet nedan:

Bildspel: Operationssjuksköterskan Kristina Hulenvik assisterar specialistläkaren Fredrik Brorsson med förberedelserna.

Bildspel: Operationssjuksköterskorna Kristina Hulenvik och Elisabeth Sandberg.

Bildspel: Specialistläkare Fredrik Brorsson sprutar in bedövning runt hudförändringen som ska skäras bort.

Bildspel: Frisk hud från låret ska hyvlas av och ersätta den sjuka hudet på huvudet.

 

Bildspel: Med en liten sax och pincett lossar Fredrik huden från huvudet.

Bildspel: Små häftklamrar används för att fästa den friska nya huden.

Bildspel: Ett förband läggs på för att skydda hudtransplantatet.

Bildspel: Överläkare Lars Kölby och Linnea Stridh Orrhult på väg in till laboratoriet. De forskar om att kunna skapa konstgjord hud.

Bildspel: En 3D-skrivare ska skriva ut hudcellerna i rätt ordning och struktur, så att konstgjord hud skapas.

Bildspel: John Roughead hemma i sin lägenhet innan första återbesöket.

Bildspel: Förbandet från operationen har suttit på i en vecka.

Bildspel: Under den första veckan efter operationen har förbandet på låret blött igenom.

Bildspel: Såret på låret liknar nu ett skrubbsår.

Bildspel: Det har nu gått två veckor sedan operationen.


Slagkraftig debut om vägen till försoning

Foto: Stina Wollter

Slagkraftig debut om vägen till försoning

Genom ett personligt och kraftfullt tilltal fortsätter Stina Wollter att inspirera. ”Kring denna kropp” är en naken självbiografi som vill förändra synen på oss själva.

Det är januari och det är nytt år. Resultatet av tolvslagets champagneskålar, med löften om nystart och målet om den nya kroppen syns i elljusspår och på gymanläggnignar: En beach-19 med lite större rumpa, plattare mage och synligare muskler för en lyckligare tillvaro. Önskan att förändra lite här och lite där tar så mycket tankeverksamhet att många bland oss blir helt utmattade. ”Tänk om jag tidigare förstått hur alldeles perfekt det har varit, oavsett om jag vägt 20, 95 eller 58 kilo? Tänk, all skit jag läst och sett som infiltrerat mina tankar tills jag trodde att det var mina.”  Det är två centrala meningar från Stina Wollters debutroman Kring denna kropp som är en självbiografi om relationen till sin egen och andras kroppar.

Stina Wollter är konstnär, radiopratare och kroppsaktivist. Under de senaste åren har hon även blivit känd för sitt uppmärksammade instagramkonto, där hon ifrågasätter och diskuterar samhällets normer. Nu fortsätter hon att förändra och påverka debatten om utseende och ideal genom en kraftfull och personlig debutroman. Med en skicklig balans blandar Wollter tunga ämnen som våldtäkt och misshandel, med knasiga och komiska självupplevda berättelser. ”Kring denna kropp” är en inspirerande bok om att våga älska sig själv.

Stor plats i boken har Wollters närstående kvinnor, som påverkat synen av hennes egen kropp inifrån och ut. Systern Ylva insjuknade tidigt i anorexi och avled senare till följd av ätstörningen. Sjukdomen åt upp de flesta samtalsämnen i barndomen. På konstskolan i Finland ber Wollter till gud om att få bli lite mer som den vackra och spröda klasskompisen Anna-Lisa. Tänk att få bli kvinnan som aldrig pratar mer än nödvändigt, omges av mystik och vara lite smalare, lite mindre. Det visar sig såklart att Anna-Lisa är precis lika avundsjuk på sitt håll och drömmer om att få bli större och uttrycksfullare. Wollter skriver: ”Vi är lika varann, men med olika sidor utvända mot världen.” Det är tänkvärt.

Wollter berättar också om mamman, skådespelerskan Anna Jenhoff, som ständigt strävat efter det söta flickidealet och tittat på Stinas runda, bullriga uppseende med förskräckelse. Det är inte förrän på senare år som dottern och mamman lyckas mötas och umgås som vänner. Men trots att mamman är närmare döden än dejting håller hon sig fortfarande borta från fettbildande produkter.

 

“En frustrerande och sorglig verklighet i vår samtid”

 

Omslaget av Kring denna kropp, Forum förlag

Idag ligger den vibrerande magmaskinen från TV-shop sedan länge nedpackat i sin kartong. Efter år av celulitkrämer, osäkerhet och tillfälliga dieter har Wollter slutat hata och börjat älska. Wollter berättar om livet som en av Sveriges mest inflytelserika kroppsaktivister. Konsekvenserna av att stå längst fram på barrikaden blir tyvärr näthat i mängder. En del av hatet kommer från de så kallade ”dickpicsmännen” som belamrar sociala medier med att skicka oönskade bilder på sina nakna kön. En frustrerande och sorglig verklighet i vår samtid. Det är också flera unga flickor som hör av sig till Wollter för att få stöd och hjälp när dickpicsmännen tränger sig på.

Att uppmärksamma detta utbredda stenåldersbeteende och avsaknaden av respekt på internet är förhoppningsvis ett steg i rätt riktning mot förändring. Det tråkiga är att dickpicsmännen varken kommer att önska sig Wollters bok i födelsedagspresent eller ställa sig i väntelistan på biblioteket. Det är tyvärr de redan upplysta och halvt normkritiska kvinnorna som kommer utgöra majoriteten av gruppen läsarna till denna bok. För övriga kön blir det svårt att känna igenkänning och intresse. Det är beklagligt och trots att boken är lite väl pretentiös ibland skulle den i de bästa av världar varit obligatorisk kurslitteratur för gymnasieungdomar. ”Kring denna kropp” är en viktig bok.

När de poetiska reflektionerna om den egna livssitationen blir för långa och abstrakta stannar boken upp och tappar sitt annars relativt höga tempo. Annars skapar inspiratören Wolter träffsäkra formuleringar genom ett personligt och direkt tilltal. Ibland glömmer jag bort att jag läser en biografi och inte en självhjälpsbok i personlig utveckling. Wolter blir en tydlig förebild i kampen mot rådande kroppsliga normer och lämnar mig med en önskan om att alla ska, bli precis lika bra som hon på att, älska sin egen kropp. Utan att förändra lite här, och lite där. Det får bli mitt mål och nyårslöfte om nystart.

 

 

 

 

Så kan AI förändra världen

Hur kommer världen förändras när de intelligenta maskinerna blir allt vanligare? Foto: TT

Så kan AI förändra världen

När man tänker på Artificiell Intelligens, eller AI förkortat, tänker man ofta på robotar. Robotar som beter sig som oss människor, tänker och resonerar på samma sätt som vi gör. Men trots att du i nuläget inte går runt och pratar med robotar använder du antagligen redan AI mer än du tror.

Det är inget vi tänker på, men AI används redan i många av de tjänster som vi använder oss av idag. Fredrik Heintz, som forskar inom AI och autonoma system vid Linköpings universitet berättar.

– Jag brukar ge exemplet Google-sökning eller liknande, där är det massor av AI-algoritmer som framkallar svar som ska vara specifikt anpassade för dig. Sedan också till exempel röstassistenter så som ”Siri” eller ”Alexa” som interagerar med oss via vår röst, säger Fredrik Heintz.

Framstegen inom AI blir allt fler.  Den svenska forskningen inom området får allt större finansiering, från staten, den privata sektorn, och EU. På Lindholmen i Göteborg öppnade i höstas Lindholmen Science Park, som är en samverkansmiljö för aktörerna inom AI-forskning. Med målet att skynda på utvecklingen inom området, och ge Sverige en fördel i den internationella konkurrensen.

Så varför satsas det så mycket på AI? Likt datoriseringen, och industrialiseringen före det så förväntas AI kunna leda till en revolution i samhället. Där teknologin har en möjlighet att förändra hur maskiner används. Ett exempel är de självstyrande bilarna som börjar dyka upp på marknaden, mycket pekar på att i framtiden kan transporten i samhället skötas av fordonen själva. Vilket skulle bli en radikal förändring.

Men vad händer med våra jobb ifall maskinerna kan lösa allt mer saker på egen hand?

– Jag tror inte att den totala mängden jobb försvinner, för om man ser på vad som kan automatiseras så är det framför allt arbetsuppgifter och inte arbetsroller. För ser man på jobb idag så är det många som har allt för mycket att göra inom sin roll, och där kan AI hjälpa till med vissa uppgifter för att minska arbetsbördan, säger Fredrik Heintz.

Med sådana här stora förändringar kommer dock arbetsmarknaden förändras, men det är något som sker hela tiden menar Fredrik Heintz.

– Varje år försvinner hundratusentals jobb och hundratusentals jobb skapas, så det här är en naturlig process. Vi människor är väldigt bra på att komma på nya jobb, säger han.

I samband med statens finansiering av forskningen inom AI pratas mycket om hur teknologin skulle kunna användas i offentliga sektorn. Hur artificiell intelligens kan integreras inom områden så som utbildning och sjukvård.

Inom sjukvården kommer AI potentiellt kunna till exempel diagnostisera patienter, och assistera samt förutse utfall vid operationer. Vad gäller utbildning ska artificiella intelligenser kunna lära sig elevernas personlighetsdrag för att kunna ge anpassad utbildning baserad på hens förutsättningar.

– Idealbilden är att alla elever har en personlig lärare som kan allt om dig och allt om ämnet och vet hur du ska lära dig på bästa sätt, säger Fredrik Heintz.

 

Från lår till bakhuvud

Cancern tvingar John att flytta hud

Efter canceroperationen blir såret på John Rougheads huvud för stort för att sys igen. Nu måste han genomgå en hudtransplantation. En bit av huden på låret ska hyvlas av och flyttas till huvudet. Två veckor senare får han veta om huden fastnat.

John Roughead upptäckte cancern efter att han slagit i huvudet. Såret från smällen läkte inte. Nu ligger han inpackad i gröna papperslakan och genomgår en hudtransplantation.

– Nu kommer det att låta lite. Det är som en osthyvel kan man säga. Den tar ett jättetunt lager med hud från låret, säger sjuksköterskan Elisabeth Sandberg som sitter vid hans sida.

Men tänk om man skulle kunna genomföra en hudtransplantation utan att skära bort hud? Lars Kölby är överläkare inom plastikkirurgi och forskar just nu om att kunna skapa konstgjord hud med hjälp av en 3D-skrivare.

– Teoretiskt sett skulle vi kunna ta ett litet prov av patienten och odla upp för att skriva ut ark, efter ark efter ark med hud, säger Lars Kölby.

Två veckor efte

r operationen är John tillbaka på Sahlgrenska igen. Nu ska han få veta om hudtransplantatet lyckats och om den friska huden från låret fastnat.

 

 

 

 

 

Med tobak som hobby

Hemma hos en snusmakare

Få produkter är så starkt kopplade till Sverige som snus, idag snusar drygt en miljon svenskar. Men trots att utbudet ständigt ökar är det allt fler som istället väljer att göra snuset själv. – Det är roligt att vara kreativ, att göra någonting själv, säger Mats Bergner.

I förtältet till sin husvagn på Aspen camping utanför Lerum har Mats Bergner gjort sitt eget snus i drygt två års tid. Huvudanledningen till att han väljer att göra eget snus är den kreativa processen där han själv på egna villkor kan smaksätta och formge sitt eget snus.

– Man blir lite som en kemist, säger Mats Bergner med ett leende på läpparna.


Mats visar upp en av hans många essenser, som används för att smaksätta snuset. Bild: Love Olsson

Det är också många som gör eget snus av ekonomiska skäl. Att köpa en dosa i butik är betydligt dyrare än att göra eget.  I takt med att tobaksskatten har ökat har snuset blivit allt dyrare, och för de som snusar lössnus kostar de populäraste dosorna mellan 50-60 kronor. Vilket gör att det kan bli väldigt höga kostnader ifall man snusar regelbundet. Något du kan undvika ifall du istället tillverkar eget.

– Gör du snuset själv blir det ca 6 kronor per dosa, säger Mats Bergner.

 

Här är min rubrik

Lorem ipsum id commodo pulvinar semper neque curabitur molestie potenti, tempus nisl taciti primis eros tortor sociosqu erat gravida venenatis, dictumst curae fermentum curabitur vel dapibus curabitur elit. cursus ad ultrices per luctus nunc id elementum, scelerisque risus porttitor est himenaeos pretium, fames eu felis rhoncus nunc massa.

Laoreet consequat fames sodales fames ultrices sit varius porttitor interdum mattis ut aenean, dui massa turpis quisque maecenas scelerisque lobortis neque integer netus. hendrerit libero gravida morbi aliquam sem eget, quisque habitant consectetur tortor risus, nulla habitasse dictumst enim fusce.

“Här är ett inskjutet citat”

Class duis cras condimentum ut luctus etiam libero litora rutrum ornare, suspendisse magna habitasse duis sapien erat phasellus sit amet ad curabitur, rutrum ut nisl lobortis ut ipsum litora eget non. eget conubia volutpat accumsan fusce ut convallis magna aliquam, diam fames mi feugiat nullam sem conubia leo risus, pretium ullamcorper nulla donec volutpat enim vitae.

Quisque nisl vulputate nunc semper pulvinar tempor nibh ornare, quisque tempor adipiscing torquent eget volutpat cursus faucibus, vulputate ad semper vulputate purus adipiscing ornare. lobortis velit turpis malesuada fusce interdum vestibulum augue sociosqu aliquam gravida fermentum diam, convallis mi nec egestas enim urna metus augue aenean mattis.

Ante lacus imperdiet ultricies magna fringilla amet scelerisque consequat, ut phasellus nullam habitant consectetur accumsan sapien, nullam eros habitant dictum auctor turpis vivamus. neque duis praesent cursus eu at donec habitant felis, imperdiet himenaeos ante ultrices nunc cubilia dolor, sociosqu fusce nam lacinia cubilia fringilla donec.

Non eget ut nunc donec ornare semper suscipit tellus, eu arcu tempus proin nulla consectetur eros rhoncus posuere, taciti vulputate rhoncus ipsum nam feugiat iaculis. faucibus volutpat consequat venenatis taciti augue nunc ultrices, tristique nisl laoreet aliquam sem rutrum curabitur litora, mollis placerat curae amet odio libero.

Primis ante fringilla pretium eros donec scelerisque eu torquent inceptos auctor, senectus luctus accumsan etiam cursus pellentesque condimentum sit placerat inceptos curabitur, dictumst adipiscing inceptos magna eget duis turpis aliquam eros. leo quis id ac mauris sodales ultricies elit faucibus senectus sociosqu rhoncus, etiam nostra aliquet massa malesuada sagittis molestie enim adipiscing.

Mauris quis sagittis litora interdum curabitur platea a eget, aptent mattis eu leo id placerat augue, curabitur eros id class ad ullamcorper facilisis. litora est donec sed nulla morbi elementum dictum neque, laoreet sit ornare himenaeos dapibus suscipit taciti vehicula ad, lacinia libero augue nullam auctor hac orci.

Vulputate purus nullam massa bibendum litora, sed pulvinar odio a vehicula litora, magna fringilla himenaeos sollicitudin.